Fin tanke va? Du har blivit tilldelad en själ att förvalta under ditt liv. När man ser på själen på det viset så känns det ju som en självklarhet att själen ska tas väl om hand. Vilket ansvar! Vår själ har något nästan mystiskt över sig, den är svårförklarad men ändå så självklar. För när den lämnar oss så är det så tydligt att den inte längre är där, i kroppen. Kvar är bara skalet, som helt plötsligt upplevs oviktigt. Själen är på det viset det enda hos oss som är så fundamentalt viktig. Utan den är vi ingen.

Om då själen är det största och viktigaste som du har inom dig, hur tar du då hand om din själ? Hur förvaltar du det som givits dig? Vägen till själen sägs gå via hjärtat, om du frågar hjärtat så kommer du finna svaret där djupt inombords. Det sannaste svaret får du om du adresserar frågan direkt till hjärtat. ”Känns det rätt i hjärtat?” Frågar någon mig på det sättet så kommer oftast svaret direkt och det är antingen ja eller nej. Hjärtat kör inte med några kanske, får se, vet inte, på sikt eller eventuellt så som huvudet gör.

När mår själen bra då? När du är sann mot dig själv. När du frågar hjärtat och följer hjärtats svar. När du är lycklig. När andra gör dig lycklig. När du gör andra lyckliga. När du skrattar högt. När du ler åt hur härlig just denna stunden är. Förvalta din själ på ett sådant sätt så att allt detta, plus lite till får fylla din själ till bredden. Ta hand om den och låt blomstra så länge som den bor i din kropp.

”You are the keeper of your soul”